PL/SQL variabel omfattning & inre yttre block: kapslad struktur

Vad är Nested Blocks Oracle?

In PL / SQL, varje block kan vara nästlat inuti ett annat block. Ett sådant block kallas ett nästlat block. Nästlade block är mycket vanliga när du vill utföra en viss process samtidigt som du hållerping koden för den processen i en separat behållare (block).

Konceptet med kapslade block hjälper programmeraren att förbättra läsbarheten genom att separera komplex logik i individuella block, och det gör det möjligt för undantag för varje block som ska hanteras inuti det yttre huvudblocket.

Kapslad blockstruktur

Ett block kan nästlas inuti ett annat block. Det kan nästlas antingen i exekveringsdelen eller i undantagshanteringsdelen, och dessa block kan också märkas. Ett yttre block kan innehålla många inre block. Varje inre block är i sig ett PL/SQL-block, så alla egenskaper och karakteristika för det inre blocket är desamma som för det yttre blocket. Förälderblocket är huvudblocket och barnblocket är det kapslade blocket.

Bilden nedan ger en illustrerande representation av den kapslade blockstrukturen, där förälderblocket är huvudblocket och barnblocket är det kapslade blocket.

Nedan visas syntaxen för det kapslade blocket. Skärmdumpen nedan visar syntaxen för det kapslade blocket med dess märkta yttre och inre block.

Kapslad blocksyntax

<<outer_block>>
DECLARE
 <Declarative section> 
BEGIN
 <Execution part for outer block begins>

 <<inner block>>
 DECLARE
  <Declarative section>
 BEGIN
  <Execution part for inner block>.
 EXCEPTION 
  <Exception handling part>
 END;

 <Execution part for outer block begins> 
EXCEPTION 
<Exception handling part>
END;

• Syntaxen ovan visar det kapslade blocket som innehåller totalt två block.
• Dessa block är märkta som 'yttre_block' och 'inner_block'.

Omfattningar i kapslade block: Variabelt omfattning

I ett kapslat block måste du tydligt förstå omfattningen och synligheten av varje block innan du använder dem. Särskilt i det inre blocket är element från både det yttre och det inre blocket synliga, så en ordentlig förståelse av detta är nödvändig.

Punkterna nedan sammanfattar omfången i kapslade block.

• Elementen som deklarerats i det yttre blocket, och värdet som definierats före definitionen av det inre blocket, syns inuti det inre blocket.
• Elementen som deklareras i det inre blocket syns inte i det yttre blocket. De syns endast inuti det inre blocket.
• Det yttre blocket och det inre blocket kan ha en variabel med samma namn.
• När det gäller variabler med samma namn refererar det innerblocket som standard endast till den variabel som deklarerats i det innerblocket.
• Om det inre blocket vill referera till den yttre blockvariabeln som har samma namn som den inre blockvariabeln, måste det yttre blocket vara LABELAD, och den yttre blockvariabeln kan refereras till som ' . '.

Exemplet nedan hjälper dig att förstå mer om dessa omfång.

Exempel 1: I det här exemplet ser vi omfattningen av variabler i det inre och yttre blocket. Vi ser också hur man refererar till variablerna med hjälp av en blocketikett.

Skärmdumpen nedan visar exempel 1, där det inre blocket refererar till en yttre blockvariabel med hjälp av blocketiketten.

<<OUTER_BLOCK>>
DECLARE
var1 VARCHAR2(30):='outer_block';
var2 VARCHAR2(30):='value before inner block';
BEGIN
<<INNER_BLOCK>>
DECLARE
var1 VARCHAR2(30):='inner_block';
BEGIN
dbms_output.put_line(var1);
dbms_output.put_line(OUTER_BLOCK.var1); 
dbms_output.put_line(var2);
END;
var2:='value after inner block';
END;
/

Code Förklaring:

• Code rad 1: Märker det yttre blocket som "OUTER_BLOCK".
• Code rad 3: Deklarera variabeln 'var1' som VARCHAR2 (30) med initialvärdet "outer_block".
• Code rad 4: Deklarera en variabel 'var2' som VARCHAR2 (30) med initialvärdet "värde före innerblock".
• Code rad 6: Märker det inre blocket som ”INNER_BLOCK”.
• Code rad 8: Deklarera en variabel 'var1' i det inre blocket som VARCHAR2 (30) med initialvärdet "inner_block".
• Code rad 10: Skriver ut värdet för 'var1'. Eftersom ingen etikett nämns, hämtas som standard värdet från det inre blocket, vilket innebär att meddelandet 'inner_block' skrivs ut.
• Code rad 11: Skriver ut värdet för den yttre blockvariabeln 'var1'. Eftersom det inre blocket har en variabel med samma namn hänvisar vi till den yttre blocketiketten. Således skriver den ut meddelandet 'outer_block'.
• Code rad 12: Skriver ut värdet för den yttre blockvariabeln 'var2'. Eftersom det inte finns någon variabel med detta namn i det inre blocket, tar den som standard värdet från det yttre blocket, vilket innebär att meddelandet 'värde före innerblock' skrivs ut.
• Variabeln 'var2' i det yttre blocket tilldelas värdet 'värde efter innerblock'. Men denna tilldelning sker efter definitionen av det inre blocket, så detta värde finns inte inuti det inre blocket.

Exempel 2: I det här exemplet hittar vi skillnaden mellan två tal, ett deklarerat i det yttre blocket och ett annat i det inre blocket. Båda har samma namn. Låt oss se hur blocketiketten är användbar för att referera till dessa variabler.

Skärmdumpen nedan visar exempel 2, som beräknar skillnaden mellan de yttre och inre blockvariablerna med samma namn.

<<OUTER_BLOCK>>
DECLARE 
ln_val NUMBER :=5;
BEGIN
<<INNER_BLOCK>>
DECLARE 
ln_val NUMBER :=3;
BEGIN
dbms_output.put_line('The difference between outer block and inner block variable is:'||outer_block.ln_val-inner_block.ln_val);
END;
END;
/

Code Förklaring:

• Code rad 1: Märker det yttre blocket som "OUTER_BLOCK".
• Code rad 3: Deklarera en variabel 'ln_val' som NUMBER med initialvärdet "5".
• Code rad 5: Märker det inre blocket som ”INNER_BLOCK”.
• Code rad 7: Deklarera en variabel 'ln_val' i det inre blocket som NUMBER med initialvärdet "3".
• Code rad 9: Skriver ut skillnaden i värde för 'ln_val' från det yttre och inre blocket. . ”-formatet används för att referera till dessa variabler för att undvika konflikter på grund av samma variabelnamn.

Vanliga frågor